Att vara i mellanrummet

Att vara i mellanrummet eller att vara i rummet mitt emellan, i väntan på det nya och att släppa det gamla, lite så tänker jag att det varit ett tag, Coviden har stoppat längtorna i rummet mittemellan, jag har läst siffror och statistik, hoppats och tappat hoppet, plockat upp det igen och tappat det och däremellan hittat utrymmen för andetagen som befriat. Idag lyser solen in på otvättade fönster, spegeln har en hinna av grått och jag avstår från att se, istället hittar jag in i ett sedan länge bortglömt yogapass, anusarans första princip, ”Open up to grace. Rör mig mellan andetagen, låter mellanrummen fyllas av möjligheter, fötterna få rota nedåt så jag kan sträcka mig uppåt och någonstans där, i mellanrummet så brister det och det blir alldeles stilla och jag kan återigen möta solens välkomnande och snöra på mig springskorna, ta emot naturen.

Att yoga på lokal är inte det som finns mest tillgängligt just nu, jag är tacksam för min lilla grupp som möter mig på avstånd och även om vi numera håller våra andetag för oss själva så sker det något när vi sträcker armarna och hälsar solen tillsammans. Om allt blir som vi tänkt oss, det blir det sällan men oftast bra ändå, men om, så har vi bokat en helg i Borghamn, datumen är 20-22 augusti, något att få längta till. Och letar du efter yoga att göra hemma så återvänder jag ofta till den här sekvensen med Bridget Woods Kramer, hon gör det lätt att hitta ett hemma på mattan.

Så önskar jag er alla mellanrummen att kunna vara i.
Ta hand om er

Att tassa ödmjukt

Att tassa ödmjukt över årsgränsen, andas ut 2020, låta inandetaget möta 2021, med en upplevelse av det nya, det som kommer bakom horisonten. Idag är dagen 10 minuter mera än vintersolståndet, nog kan jag ana lite mera ljus. Tänder brasan och låter dagen vara tid för bakåtblickande och hittar allt som varit bra, berikande och omtumlande tillsammans med det som varit svårt. Lärdomar om egna reaktioner i det som kom, om att det är bättre att vara lite osäker och inte alltid så säker, lite vet jag, anar dess mer. Att det sällan blir som en tänkt, med att det blir bra ändå. Att en talgoxe vid fågelbordet gör en morgon vackrare, att vinterbadets känsla av sockerdricka under huden gör mig gladare, att vänskap är något jag inte kan vara utan, att löpturerna inte handlar om tid utan om var foten landat, om samtalens betydelse för växandet, om kärlekens möjligheter att känna skönheten, om att få vara människa är alldeles nog.
Det vackra i att få önska er ett alla ett Gott slut och ett hoppfullt nytt år.
Med värme

Cecilia

Nej jag är inte alltid lika säker

Det är inte enkelt att vara säker när det är kaos och oro runt omkring, när människors blickar är ständigt nedåtvända och andetagen hålls inne, nästan kvävda av det som sker just nu, alla blir som experter på vad som är är rätt eller fel och jag tvekar, undrar och anar att just så precis kan det vara när vi slutar att se varandra i ögonen. Då behöver jag ta hand om det som är jag för att kunna vara den jag önskar vara för mig själv och för andra, vem ska få se ut genom mina ögon säger Björn Nattikho. Tar mig till skogen, springer över berget, möter människor med öppna ögon, som säger hej, bygger hud, lyssnar till hjärtslag, mitt egna och allt blir enkelt och säkert igen. Sen far vi till havet, badar och låter känslan av sockerdricka bubbla under huden, dricker vännens äpplekanelglögg, pepparkakor och alla ler, hälsar om än med ett fysiskt avstånd, vi pratar vattentemperatur och vikten av att hålla ut. Hur länge håller en människa, om en inte får hålla någon i handen? Jag tränar mitt tålamod och längtar efter andra ögonblick att få vara i samtidigt som jag hittar stunder att njuta av.

Åker hem, bakar julskorpor på ägg från lyckliga hönor och sen ska bokklubben mötas, utomhus med egen termos men ändå ses så att vi förstår att vi finns.

Imorgon kommer så den kortaste dagen, vintersolståndet, sen blir sekunderna längre, minuterna flera, timmarna hoppfulla och ljuset vänder åter med blicken mot oss i norr.

Med oändligt mycket värme
Ta hand om er och om varandra
Cecilia

Nyanserna i Luciatid

Nyanserna
Vi tog oss till landet, stegade längs med Tåkern, och det fanns ett ögonblick då vi skymtade lite mer än det som tycks grått, att se nyanserna kan ibland tyckas nästan omöjligt och vi letade och då händer det, vi ser en bunt av sidensvansar, som bryter ögonblicket och när vi dricker termostee och njuter mjuk pepparkaka med småländska lingon, då går det an igen och jag tänker att just här och nu, är det fint att få vara en stund. Sen gick vi hem till lilla huset, tände stearinljus i det nya rummet, rullade ut yogamattorna, kuddar och filtar och värmde oss med GSO
YinYoga,
Så önskar jag er alla en möjlighet att få se nyanserna som gör det möjligt.
Med oändligt mycket värme
Cecilia

Att tona in till den egna tystnaden

Helg i Adventstid och jag lyssnar på Tomas Sjödin som pratar så vackert om tystnaden, den mjuka och den obönhörliga och mötet mellan dem, har du en stund, lyssna här https://sverigesradio.se/avsnitt/1606271

Bakade lussebullar igår, fyllde med mandelmassa och undrade till vilka jag bakade, tänkte på livet bakåt och mandelmusslor som bakades av min förebild, i den vars fotspår jag så ofta vandrar, ibland bakom, ibland vid sidan och ibland ett steg före, min mor bakade mandelmusslor, min far klenäterna och jularna var stort, varmt och för det är jag tacksam. I år blir kanhända en annan slags jul för flera, att vara i den är att vara i alla våra jular på ett nytt sätt. Tänker att det är sådan tiden är, dåtid, nutid och framtid i ett ögonblick. Så gåt det att omfamnas av november, för att möta december och vara i det som är, stå stilla och lyssna inåt, till den egna tonen. Eller som ”var inte rädd för mörkret ty ljuset vilar där”, det är något ofantligt hoppfullt i det, och det räcker så.

Jag har börjat med ett stilla yogapass innan jag lägger mig, det tar ca 20 min, görs gärna i milt ljus, bara min röst, inga bilder, rörelserna är dina, som alltid. Du hittar det här. Och så önskar jag en vacker advent. Med värme och kärlek.

Novemberljus, det går an.

Om än det kan tyckas som att tiden är mot oss, så är den intet mer än närvarande, och när restriktionerna förändras så är det för en tid, inte för all tid, det finns något trösterikt i det för mig. Idag på min väg hem från sjukhuset ställde jag mig mot marken, lyssnade in mina andetag, lät dom få rota sig i jorden, yoga är inte bara det som händer på mattan, utan hur jag möter mig själv och andra. Ögonblicket att få vara alldeles stilla, uppleva andetaget och låta världen få vara en stund.

Så hoppas jag att vi kan ses på mattan i januari. Datum och tider ser du nedan. Antalet är max 8, 7 deltagare och en lärare. Vid de tillfällen som Helena kommer och bidrar så tar vi del av passet var. Helena är med oss den 31 jan, den 28 febr och den 21 mars. Och allt kan komma att ändras om FHM säger annorlunda. Vill du boka en plats, maila Isse59@icloud.com, och du som redan bokat, behöver inte maila, om du inte vill avboka förstås.

De tillfällen som Helena är med blir passet 2 timmar och vi börjar kl 14.45-16.45,övriga tillfällen kl 15.30 – 16.45
10, 17 och 31 jan
21 och 28 febr
14 och 21 mars
11 och 25 april.

Och priset är 1350 kr för nio tillfällen. Om möjlighet till drop in avgör FHM.

Med oändligt mycke värme

Cecilia, och så lite musik…

En oktoberdag, oundviklig är frosten,

Ja, en frostnupen gräsmatta, ett svalt hav och en sol som försynt värmer och det anas en kallare tid. Och det är vackert därute, andetaget fyller på när löpsteget lyfter från marken, Änggårdsbergen står tryggt och tar emot, välkomnar och jag är så tacksam att vi får vara ute, hur mycket vi vill, just nu, något att vara rädd om. Under 5 veckors tid har jag fått dela yogagolv med några av er, det har varit fina måndagar, och jag planerar för flera tillfällen, återkommer om det, att pausa är ibland att hitta åter till sin längtan. Jag tänkte skriva långt, om coviden och vad den gör med oss, eller hur vi kan förhålla oss till den, som en del av vår vardag, som om jag skulle vara bättre på det än någon annan, så är det förstås inte så istället rekommenderar jag en dokumentär om en människa som har förmågan att utrycka allt det där kloka, med en lättsamhet, opretentiöst och med oändlig värme, se den om du vill. https://youtu.be/6b7UbFAFTIU

Allt varmt och vackert till er.

Cecilia

Höstens Yogamind – vissa söndagar kl 14:45 – 16:45

Det närmar sig den första söndagen, den 20 september, då vi startar med höstens serie som vid fyra tillfällen kommer hållas på Yoga Treats, Kastellgatan 22 i Göteborg .

OBS! Tiden är kl 14:45 – 16:45 och inget annat.
Vi finns på plats en stund innan.
Mattor, klossar och filtar finns, liksom handsprit så klart.

Vi ser fram emot att få möta er alla för påfyllnad av mindfulnessmeditation och skön yoga i ett böljande flöde.

Värme och vänlighet
Helena och Cecilia

September 2020

Så var det september och kvällsdoppet gav en påminnelse om temperatur som dalar, om än långsamt. Skuggorna blir längre, dagarna lite kortare men än är morgonen ljus och skymningen långsam. Hösten med YogaMind blir annorlunda, vi har 4 söndagsklasser, fullbokat och kortare yogapass 5 tillfällen på måndagar i sept/ okt, finns några platser kvar. Och vi har redan nu bokat nästa års retreat i Borghamn, det blir den 20-22 augusti, så vet ni.

Önskar er vackra septemberdagar, fina bad och skymningar att njuta av. Och musik från helgens retreat, fler listor hittar du på Spotify.

Värme och kärlek Cecilia