Att tona in till den egna tystnaden

Helg i Adventstid och jag lyssnar på Tomas Sjödin som pratar så vackert om tystnaden, den mjuka och den obönhörliga och mötet mellan dem, har du en stund, lyssna här https://sverigesradio.se/avsnitt/1606271

Bakade lussebullar igår, fyllde med mandelmassa och undrade till vilka jag bakade, tänkte på livet bakåt och mandelmusslor som bakades av min förebild, i den vars fotspår jag så ofta vandrar, ibland bakom, ibland vid sidan och ibland ett steg före, min mor bakade mandelmusslor, min far klenäterna och jularna var stort, varmt och för det är jag tacksam. I år blir kanhända en annan slags jul för flera, att vara i den är att vara i alla våra jular på ett nytt sätt. Tänker att det är sådan tiden är, dåtid, nutid och framtid i ett ögonblick. Så gåt det att omfamnas av november, för att möta december och vara i det som är, stå stilla och lyssna inåt, till den egna tonen. Eller som ”var inte rädd för mörkret ty ljuset vilar där”, det är något ofantligt hoppfullt i det, och det räcker så.

Jag har börjat med ett stilla yogapass innan jag lägger mig, det tar ca 20 min, görs gärna i milt ljus, bara min röst, inga bilder, rörelserna är dina, som alltid. Du hittar det här. Och så önskar jag en vacker advent. Med värme och kärlek.